Stefan Ivarsson

Kurserna på Mullingstorp har hjälpt mig att upptäcka nya dimensioner hos mig själv. Förr gjorde jag allt för att vara andra till lags; min mamma, min fru och mina kunder. Jag försökte hålla en fasad mot omvärlden, vågade inte visa vem jag innerst inne var. Jag jobbade så mycket att jag höll på att bränna ut mig. Till slut blev det skilsmässa. Efter julhelgen 2002 mådde jag fruktansvärt dåligt. Jag trodde att det skulle bli kul att komma tillbaka till jobbet men i stället fick jag ångest och blev rädd för att åka hem.

Jag satt på ett fik och väntade på en kund när jag fick syn på en artikel om Bengt Sterns bok ”Att må dåligt är en bra början” i tidningen På Spåret. Då ringde jag direkt till Viktoria och beställde boken.

Att läsa boken var som en öppning till mig själv! Jag hade trott att jag var ensam om att känna mig som jag gjorde - men här var någon som hade skrivit en bok om vad jag kände och jag fick veta att många människor kände på samma sätt.

När jag gick Möt Dig Själv steg 1 på Mullingstorp hade jag väldigt svårt att visa känslor. Jag hade trott att jag hade en massa instängda aggressioner mot min pappa men det som till slut kom fram var sorg. Jag grät mycket, kände skuld och tyckte att jag svikit mina barn. Nu har jag förstått att de största problemen låg i mitt förhållande till mamma. Som barn kände jag det som: ”mår inte mamma bra så dör hon och då dör jag med”. Det skapade en känsla av skuld som jag haft under hela min barndom och burit med mig ut i livet. Mamma var ganska ung när hon fick mig och hade nog väldigt lite tid för mig. Både mamma och pappa jobbade mycket, känslor pratades det aldrig om - det var arbete och den yttre fasaden som gällde. Jag började jobba tidigt, lärde mig ett yrke och öppnade så småningom en egen firma. Jag flydde till jobb för att det var enklare än att ha sociala och nära relationer.

Det som hänt sedan jag klippt navelsträngen till mamma är att vi märkligt nog har kommit närmare varandra och att pappa och jag har fått en ny djupare relation. Det är jag tacksam för. Mammas förhållande till pappa har aldrig varit bra och jag hade övertagit hennes sätt att se på pappa. Idag känner jag mig vuxen i mitt förhållande till både mamma och pappa.

Nu försöker jag att göra saker som är bra för mig och som jag mår bra av. Det blir i förlängningen också bra för min omgivning. Jag är inte längre rädd för att göra förändringar i mitt liv.