Sonia hade fått det liv som hon trodde hon ville ha: bra jobb, vänner, ett förhållande och tankar på att bilda familj. Det var ju så här hon ville ha det, det var ju det här som var bra. Men känslan av otillräcklighet och oro fanns där. Hon hoppades ändå kunna trappa ner och sedan sluta med den antidepressiva medicin hon stått på en tid. Men då fanns inget skyddsnät. Hon upplevde nu en djup ångest och en känsla av instängdhet och panik.

"Det värsta var nog att jag tyckte att det inte fanns någon anledning till att jag mådde dåligt, att det var mig det var fel på. Varför kunde inte jag klara av livet med de förutsättningar som givits mig? Att mitt liv inte var rätt för mig blev till en stor sorg. Det jag hållit ihop började krackelera. Jag såg ingen väg ut. Det kändes helt överväldigande."

På jobbet hade Sonia långt tidigare fått ett informationsblad om en föreläsning om Mullingstorp och Bengt Sterns bok "Att må dåligt är en bra början". När hon läste titeln kände hon att den talade till henne, att hon egentligen mått dåligt i hela sitt liv. Hon sparade broschyren i sin skrivbordslåda. När hon sedan kände att medicinen och den traditionella samtalsterapi hon i omgångar fått under årens lopp var helt verkningslös och allt kändes som mörkast, tog hon fram broschyren. Det handlade vid det här stadiet om att överleva. Hon hade kommit till vägs ände. Hon kände att detta var hennes sista hopp.

Hon beställde boken, läste den och gick kursen på Mullingstorp. "Där fick jag för första gången utlopp för den sorg och rädsla som jag under alla år tryckt ner. Det fanns, mitt i det dåliga måendet, en längtan till något annat. Jag kände mig sedd och tagen på allvar. På Mullingstorp fick jag stöd att se var jag kom ifrån och hjälp att hitta min egen väg. Jag kan idag se att jag kan ta hand om det som är mitt - se att jag har resurser."

Den tidigare sorgen över att inte ha klarat av de förväntningar som hon och omgivningen hade ställt på henne har nu blivit till en insikt om att hon hade gått fel väg, gått någon annans väg. Hon ser idag att det finns alternativ som står mer i samklang med hennes innersta väsen. "Tryggheten sitter inte i de yttre omständigheterna."

I dag ser Sonia att Mullingstorp har räddat hennes liv. "Jag känner att jag har fått en grund att stå på nu. Jag bottnar i mig själv. Kan vara mer närvarande i nuet. I dag känner jag att jag lever mitt liv."